December, mörkt, trist och kallt ute. Denna höst kommer ju inte att gå till historien som en av de gladaste och lyckligaste jag haft direkt. Smällar man får ta, bara att kavla upp ärmarna och köra på, någon gång framöver vänder det nog till det bättre igen.
Föregående helg var lite splittrad, var på middag hos goda vänner där ytterligare en person råkade befinna sig. Att mina problem med ett sprucket förhållande är lindriga var ganska skönt att notera, har sagt det förr, det finns ALLTID någon som har det värre och i detta fall en som även beter sig värre.
Hur som helst lämnade personen i fråga sällskapet framåt natten och vi övriga tog återigen fram Playstation och singstar. Är ingen stjärna och kommer aldrig att bli en stjärna på att sjunga, de som råkar befinna sig i rummet får gott och väl nöja sig med att se på eländet istället för att lysnna till ljuva toner...
Men det fanns faktiskt en låt där jag lyckades kamma hem ordentligt med poäng, ja även vinna mot min vän som hade den andra mikrofonen. Men det är ju en låt man kan utan och innan, ruskigt bra, eller vad sägs om denna:
tisdag 2 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
The power of love är en av världshistoriens bästa låtar - Ever. Och James Morrison är alltid väldigt bra.
Skicka en kommentar